I havet utanför min hemstad ligger Blå Jungfrun. Denna mytomspunna ö som också går under namnet Blåkulla.
Här ska enligt sägnen häxorna samlas på skärtorsdagens kväll. Antagligen efter att de gått och tiggt godis i grannskapet. Någon annan tolkning kan jag inte göra.
Men det är lätt att förstå alla myter om man någon gång varit på detta berg som ligger utkastat mitt i Kalmarsund. Och hört alla historier om den olycka som drabbat människor som tagit med sig en slät sten från strandkanten i Stensliperiet. Blå Jungfrun är en fascinerande plats som inte krusar för någon. Man blir snarare inbjuden med armbågen.
Senast jag klev iland där fick jag Sam Gopal’s Season of the witch ringande i öronen. Kanske försökte min hjärna säga till mig att vända.
Lämna ett svar