De ödesmättade tonerna slog emot mig en höstdag 1984. För första gången lärde jag mig att det fanns ett band från Irland med det märkliga namnet U2.
De sjöng Sunday bloody Sunday och jag förstod snabbt att söndagsångest inte var temat. Där och då, hösten 1984, var det lätt att relatera till konflikten på Nordirland. Hela min uppväxt fram till dess hade jag till och från sett bilder därifrån på TV.
Meningslöst våld på gatorna i städer som såg ut ungefär som hemma. Människorna också. Nordirland var nära på ett helt annat sätt än Chile, Mellanöstern eller Sydafrika.
Kanske var det därför som låten kröp in under skinnet lite extra. Lärde mig också snart att det ringande gitarrljudet var ett kännetecken för The Edge, gitarristen i U2. Bara ett par år senare var bandet från Irland ett av de allra största arenabanden alla kategorier.
Relaterat:
U2 – Stuck in a moment you can’t get out of
Lämna ett svar