En gång i tiden ägde jag ett hus. Första våren i huset lärde jag mig att tomten låg på en plats där små svartmyror trivs. En morgon gick det plötsligt en autostrada för myror från ytterdörren genom hallen och in i köket.
Så kunde vi förstås inte ha det. Men det tog emot att gå direkt på det tunga myrgiftet. Vi hade ju inget direkt uttalat emot varandra, myrorna och jag. Istället provade jag ett råd jag fått att lägga ut fönsterputs vid tröskeln. Det gillar inte myror sa personen som gav rådet.
Nä, tacka för det. Vid tröskeln låg dagen efter små förkolnade rester av myror. Fönsterputs var effektivt men inte ett dugg mer skonsamt. Stod och funderade på ett annat myrmedel från en visa av Stefan Demert.
Lämna ett svar