Född i slutet på 60-talet står jag och mina jämnåriga kamrater med ett ben i det gamla analoga samhället och det andra i den nya digitala åldern.
Däremellan vilar en avgrund känns det som ibland. På vissa sätt har vi absolut hängt med och tagit till oss bank-ID, Swish, e-mail och internet. Men på många andra sätt är vi kvar i det förgångna. Mest mellan öronen tror jag.
När jag hörde 1985 med SR-71 så kände jag igen mig enormt. Undrade precis som huvudpersonen när Mötley Crüe blev ”classic rock”. Mindes också hur alla tjejer ville bli ihop med George Michael i Wham innan en annan sanning slutligen uppdagades. Och det var ju nyss? Vad hände?
Tycker dock Bowling for soup’s version är lite bättre 🙂
Den här ja, den är bra.
https://www.youtube.com/watch?v=K38xNqZvBJI&list=RDK38xNqZvBJI&start_radio=1&pp=ygUVYm93bGluZyBmb3Igc291cCAxOTg1oAcB