Slog på TV:n en sen kväll under min tid på gymnasiet. Hamnade mitt i en musikvideo eller filmsekvens. En pampig halvtempolåt med några – vad jag då uppfattade som – äldre herrar.
Efter några minuter övergick låten till ett långt gitarrsolo som pågick i säkert en halv evighet. Inte för att det var dåligt utan för att tiden plötsligt stannade.
När låten var slut stängde jag direkt av TV:n igen. Ville bara vara kvar i stämningen som låten lämnat efter sig och inte ta in fler intryck. Hann i alla fall få reda på att det jag nyss sett och hört var On the turning away med Pink Floyd.
Relaterat:
Pink Floyd – Another brick in the wall pt 2
Lämna ett svar