Tid är ett elastiskt begrepp. När du är liten är dagarna ändlösa. Allra mest dagen före julafton men principen gäller i stort sett vilken dag som helst.
Men plötsligt har den där kedjan av ändlösa dagar nått sitt slut och en annan tid inträder i livet. Den när dagar och veckor går fort. Tiden när man inte bara säger ”Oj är det redan måndag igen?” utan lika ofta säger ”Oj är det redan fredag igen?”.
Det är någonstans i den karusellen som tidsbegreppet helt förloras. Satt för ett tag sedan i en diskussion om hur många samtida band jag lyssnar på egentligen. Den stora andelen av musik i mitt liv är av ett äldre snitt, det visste jag. Spontant kom ett band för mig.
Men Jet är ganska nya eller hur? Dem lyssnade jag på för ett par år sedan. Glad över min påstådda nutidsorientering plockade jag fram Get Born och vände på skivomslaget. Copyright 2003 stod det i hörnet. Men Are you gonna be my girl var en bra låt i alla fall.
Lämna ett svar