Jag skulle flytta. Det var helt frivilligt och till ett mycket bättre läge än jag haft men jag svor i tysthet över mitt val ändå. Av alla tillfällen i livet jag kunde ha valt för detta så valde jag den varmaste sommaren på 100 år.
Och det är inte något jag bara tyckte. Det sa man på nyheterna och då måste det ju vara sant. Satt där bland mina kartonger och pustade i värmen och kunde inte annat än hålla med.
Räddare i nöden under hela den här flytthistorien blev The Raconteurs. Inte för att de kånkade några flyttkartonger tre trappor men deras första skiva Broken boy soldiers var med mig hela vägen ändå. Och visst hjälpte den mig hålla ett jämnt humör. Tillsammans med rikligt med glass.
Relaterat:
The White Stripes – Hotel Yorba
Lämna ett svar