Vet inte hur det är för er men soliga sommardagar är för mig nära förknippade med vacker popmusik från 60-talet. Kan inte svara på varför egentligen men kanske beror det på att 60-talet väldigt ofta framställs som harmoniskt och lyckligt. Inget idealiserar det förgångna så mycket som ett dåligt minne sägs det. Andra säger att den som minns något av 60-talet var inte med. Tänker inte ge mig in i den diskussionen.
Men faktum kvarstår. Så snart som The Byrds ringande gitarrer ljuder tänker jag på sommar och sol. My back pages är en av bandets mer kända låtar och ett fint bevis på varför de blev stora. Vackert men bitterljuvt samtidigt när man lyssnar på texten om gamla misstag och ett mörkt förflutet. Men nu är det bättre.
I was so much older then, I’m younger than that now. Kan nog många stämma in i.
Lämna ett svar