Besökte man min mors sida av släkten fanns det inte en chans att undgå att det fanns en skallig farbror med glasögon och Beppehatt som hette Povel Ramel. Han spelades flitigt och jag lärde mig snart uppskatta hans ofta småtokiga sånger och fantasifulla lek med ord.
En av de absoluta favoriterna blev Karl Nilsson. Historien om den äldre mannen som berättar minnen ur sitt liv på ett minst sagt omständligt sätt.
Hur många fraser från Karl Nilsson jag stulit och använder som egna uttryck vet jag inte. Men på sex, sju minuter hinner det bli några riktigt fina formuleringar. Sätt dig i en bekväm fåtölj, lägg upp benen och följ med Karl Nilssons livsberättelse från den dagen han föddes ”av egna föräldrar” fram till att han själv har 15 barn.
Lämna ett svar