Det hände ganska ofta att min far kom hem med en kvällstidning. Ibland Aftonbladet, ibland Expressen, han var inte så trogen någon av dem.
Jag gillade att titta på de politiska karikatyrteckningarna som var ganska vanliga på 70-talet. Palme alltid porträtterad med en jättelik örnnäsa, Fälldin med pipa och polisonger och Gösta Bohman som såg allmänt folkilsken ut. Även om jag struntade fullkomligt i politiken så lärde jag mig vilka gubbarna var.
Förresten, en gång blev jag riktigt upprörd av politiken när jag tänker efter. Ola Ullsten fick för sig att presentera sin nya regering precis när barnprogrammen skulle ha gått. Snacka om dubbelfel.
När Mörbyligan släppte Snälla pappa så var det därför ganska bekanta typer som de besjöng. Förstår nu efteråt att det var en superpolitisk satir om borgerligheten, då skrattade jag mest åt att Palme skulle skura dass. Men någonstans anade jag också att det var folkilskna Bohman som ville sätta Palme i dasset. Politik var nog enklare då.
Lämna ett svar