Våren 1985 köpte jag ett par vita Adidas basketkängor. Hade sneglat på dem länge men det hade inte blivit av. Finansieringen var inte klar.
Men den här dagen kunde jag gå på nysopade gator där mina vita skor sken i kapp med aprilsolen. Helt rätt i stilen. Trodde jag.
Snart efter stack Mink Deville hål på bubblan som jag och mina vita basketkängor vandrade runt i. Det var inte tyska basketkängor som var grejen.
”There’s one thing about me the women all love
I wear Italian shoes”
Tillbaka på ruta ett. Satte mig ner och tog en djup funderare. Kom fram till att italienska skor fick bli en femårsplan. Åtta femårsplaner senare blir det mest jympadojor ändå. Men Italian shoes var bra.
Lämna ett svar