Under andra halvan av 80-talet och något år in i 90-talet var jag omgiven av människor som lyssnade på Magnum.
Jag själv hade ganska dålig koll på dem. Den största associationen för mig var gitarristen Tony Clarkin som vid den tiden hade ett imponerande skägg och var lätt att känna igen på bilder.
Låten som till slut gav mig även en musikalisk koppling var Rockin’ chair. En riktig rockdänga som jag kom på mig själv med att gå och nynna på.
Åren gick och Magnum försvann från radarn. Först från min egen och snart även från listorna. I början av 2024 så fick jag se en notis om att Tony Clarkin gått bort. Min första och enda tanke var: Rockin chair. Fortfarande min enda koppling.
Lämna ett svar