En vacker sommardag nere vid havet. Solen glittrar på vattnet som krusas lätt av en mild sommarvind. Där har vi scenen för Down along the cove med Johnny Jenkins.
På sin sköna promenad längs viken möter han kvinnan han förutspår ska bli hans stora kärlek i livet. Om hon är medveten om det precis i det ögonblicket vet jag inte riktigt. Men det är ingen tvekan om att hon raskt blir det.
Vad händer sen då? Lever de lyckliga i alla sina dagar? Det förtäljer inte historien. Den koncentrerar sig på den fina dagen nere vid havet. Och det räcker långt. Ett stycke solsken så här en alldeles vanlig tisdag är inte fel.
Lämna ett svar