När jag gick i låg- och mellanstadiet fick vi lära oss att det bara fanns en varg i Sverige. En ensam stackare som drev omkring i skogarna i Värmland och letade efter fler vargkompisar.
Jag kunde sitta och tycka synd om den där vargen. Det var lätt att sätta sig in i hur den kunde känna sig. I den vevan släppte James Hollingworth en skiva där det fanns en låt som hette Den sista vargen. Den tog jag förstås till mig.
Tiderna förändras. Idag finns det hundratals vargar i Sverige och diskussionens vågor går höga om hur många vi klarar av. Tänker inte ge mig in i den debatten. Konstaterar bara att James Hollingworth hör man inte talas om så ofta längre.
Lämna ett svar