I november 1989 köpte jag en alldeles nyutgiven skiva av Georgia Satellites, In the land of salvation and sin. Så mycket hillbilly-USA det bara kunde bli.
Precis i de dagarna rämnade Berlinmuren. På några veckor föll hela järnridån framför våra förvånade ögon. Och jag gjorde mina sista veckor i lumpen. Både befäl och värnpliktiga skakade villrådigt på huvudet. Vad skulle det nu bli med öst mot väst, kallt krig och den lede Fi?
Vi fick en chans att börja om, göra om och göra rätt. Med facit i hand så känns det som att vi slarvade bort den chansen. Vi är tillbaka på ruta ett med en skillnad. Kriget är inte kallt, det är hett och verkligt.
Lämna ett svar