På 70-talet så uppträdde Gasolin på TV ganska ofta. Vad de sjöng gick inte att urskilja eftersom de sjöng på danska. Det är synd om det danska folket som tvingades stå så långt bak i kön när Gud delade ut språken.
Ändå var det något med Danmark som lockade oss svenskar. De satt ihop med resten av Europa så det kändes som att komma långt ut i världen när man klev av i Helsingør. Och så hade de billig öl som gick att köpa i vanliga mataffärer. Kanske var det mest därför.
Gasolins största hit var faktiskt så pass långsam att det ändå gick att förstå vad de sjöng och jag satt där på mitt pojkrum och klämde i med ”Wowowow – Hva gør vi nu lille du?”. En sång om personligt elände men framförd med gott humör. Till lykke.
Lämna ett svar