Musikmässigt dominerades mina högstadie- och gymnasieår av 10-15 år gammal musik men då och då bröt samtiden igenom min 70-talsmur.
Duon Eurythmics med Annie Lennox och Dave Stewart gick inte att undgå. Dels för att deras musik spelades ofta men mest för att de skapade en så fantastisk dynamik tillsammans. I bakgrunden stod Stewart och höll koll på det instrumentella samtidigt som han såg till att ge Annie Lennox rampljuset. Och oj, som hon tog det.
Både rösten och scenpersonligheten Lennox var som ett kraftverk. Och ingenstans blev det så elektriskt som på There must be an angel. Ryser fortfarande när jag hör den.
Lämna ett svar