Nu är det återigen den där helgen på året när man ställer om klockorna så att det blir sommartid. Hör många berätta om besvären som uppstår när man tappar en timme och hur lång tid det tar att komma i fas igen.
Tänker på det där året när vi åkte på tjänsteresa till Finland söndagen efter sommartidens inträde. Mitt i natten i höjd med Åland någonstans tappade vi alltså ännu en timme. Två timmar på två dagar kan låta löjligt men det var faktiskt kännbart.
Kanske skulle vi ha gjort som Don Williams. När han lämnar Tulsa för att åka till Los Angeles skiter han fullständigt i att ställa om klockan. Han fortsätter leva på ”Tulsa time”. Obstinat? Absolut. Men skonsamt. Kanske inte för omgivningen men för honom själv.
Lämna ett svar