Låttiteln ljuger inte, det här är en sommarlåt. Inte en kom-igen-vi-ska-festa-hela-dagen-på-stranden-låt. Mer en låt som handlar om känslan av sommar och minnen av sommar. Sånt där man bär med sig en annan, mörkare och kallare tid av året.
One summer med Daryl Braithwaite är vind som rufsar om i håret. Den är känslan av att ta bilen ner till havet och den är ljuva minnen från den där alldeles speciella sommaren – och kanske den där alldeles speciella personen man träffade. Jag stötte själv ihop med låten våren 1989 och minns ljusa, varma kvällar.
Glömde bort One summer med åren men dök av en händelse på den igen under Covidvintern när våg två sköljde över oss. Trots vintermörkret och trots allt avståndshållande och hostande i armvecket tog den mig direkt tillbaka över 30 år i tiden. Mindes en annan tid och en annan plats. Musikens kraft är obändig.
Lämna ett svar