Mitt första minne av att jag gnolade på något annat än Alice Tegners barnvisor är Hålligång i skogen av Lasse Berghagen. Förstår varför. Det är ju en jätteskojsig låt när man är 4-5 år. Sen kan jag villigt erkänna att en del av innehållet passerade en bra bit ovanför huvudet på mig.
Att det fanns en gubbe som hette Karlsson som gick upp när solen gick upp var lätt att förstå. Brigitte Bardot fick min mor förklara vem det var men jag fattade ändå inte vad hon hade med historien att göra. Bland dansande älgar och folk som smäller dynamit? Kom igen. Lärde mig också att Arbrå ligger i Hälsingland.
Hålligång i skogen behandlade också hembränning som i princip har dött ut och ersatts av ölbryggande hipsters. Låten blir lite av ett tidsdokument som bör bevaras till kommande generationer. Men kanske med någon form av 18-årsgräns egentligen. Så att framtidens föräldrar slipper förklara vad brännvin och Brigitte Bardot är.
Lämna ett svar