Våren 1981 var det seriespel i inomhusfotboll för mellanstadiet. Numera kallas sporten futsal. Låter tjusigare. Och mindre livsfarligt än det är i verkligheten.
5B hade gått riktigt bra i ligaspelet men lagom till en av våra viktigaste matcher var två av våra ordinarie spelare borta. Man visste ingen bättre råd än att slänga in mig i startfemman. Jag som dittills aldrig fått en ren träff på en fotboll.
Med ett uppmuntrande ”Säkrast för dig att du inte gör bort dig” från en av mina klasskamrater klev jag ut på plan. Livrädd för att göra bort mig men allra mest livrädd för att få en hård boll i huvudet. Kände pressen. Delade känslan med huvudpersonen i You better you bet av The Who. För övrigt utgiven ungefär samtidigt som mina fotbollsbravader.
Matchen då? Jotack. 2-1 till 5B. Jag la in en strumprullare i nät. Mest en olyckshändelse med många studsar på motståndare på vägen fram. Men alla mål räknas sägs det. You bet.
Relaterat:
The Who – I can’t explain
The Who – Summertime blues
Lämna ett svar