Min yngste son och jag gick runt bland hyllorna i mataffären. Här och var gapade hyllorna tomma.
”Om det nu är kris, varför är det just ris, pasta och toapapper alla behöver?” Sonen ställde den ytterst befogade frågan den första riktiga pandemihelgen i mitten av mars 2020.
Som förälder önskar man alltid att man ska kunna svara på alla sina barns funderingar över livet. I verkligheten uppstår dock tillfällen när svaren uteblir. Den här dagen var en sådan dag. Vi tittade på vår inköpslista. Där fanns varken ris, pasta eller toapapper.
”Jag vet inte. Vi kanske tänker annorlunda bara”. Det var det enda svar jag hade att ge. Inte undra på att jag gick hem och spelade Sacred Mushrooms version av I’m not like everybody else.
Lämna ett svar