Freddie King var en kraftig kille. När man ser gamla filmklipp med honom så brukar han glänsa av svett. Men så gav han allt på scen också.
För att vara en så stadig kille så hade han en oväntat ljus röst. Den stod i kontrast till resten av hans uppenbarelse men gjorde också att han kunde göra finstämda och känslomässiga tolkningar av andras blueslåtar.
Men den låt som oftast dyker upp först när man söker på Freddie King är av en helt annan karaktär. Going down är intensiv, mörk och nästan kuslig. Och helt plötsligt bara stämmer allt. Det här är en låt för en stadigt byggd kille som har styrka nog att lägga kraft bakom varenda stavelse. Makalöst bra.