Alla har haft den där känslan. Man har haft vänner hemma, det har varit fest, musik, prat och skratt en hel kväll. Plötsligt blir det ekande tyst. Gästerna har gått hem och du kan höra dina egna andetag. Om inte musiken varit för hög förstås, då hör man bara ett envist pipljud.
Det finns låtar som beskriver den känslan och de flesta är melankoliska och eftertänksamma. Men inte alla. Inte The party’s over av The Raspberries. Den inger egentligen mer en känsla av att festen fortfarande pågår men att den definitivt går på övertid.
Lite som att vakna måndagen efter julhelgerna eller som den gången föräldrarna kom hem mycket tidigare än de påstod att de skulle. En skön treminuters rockare från 70-talet är det hur som helst. Väl värd en liten stund i rampljuset.
Lämna ett svar