För några år sedan gick en mycket trevlig och sevärd liten dokumentär om brittiska bandet 10 CC på TV. Jag ska inte påstå att jag kan deras repertoar utan och innan men de har varit med mig länge. Inte minst därför att I’m not in love är en megahit från 70-talet. Den minns jag blev spelad på radio en hel del.
Dokumentären berättade hur låten spelats in och jag fick en stor aha-upplevelse, antagligen för att jag aldrig lyssnat på låten tillräckligt noggrant. Förutom det så tidstypiska elpianot så är resten av instrumenteringen inspelade mänskliga röster loopade i olika sekvenser.
Som sampling långt innan ordet var uppfunnet. Tydligen krävdes det ett enormt arbete i studion för att få till det. Man hade inte hur många kanaler som helst att laborera med och fick stapla inspelade röster på varandra för att få till rätt ljud och rätt stämning. En fantastisk låt blev plötsligt ännu mer fantastisk för mig.
Lämna ett svar